Lausanne 12 maj

Hejsan!

Det var ett tag sedan jag hörde av mig men då livet i Lausanne och Schweiz har börjat stabilisera sig och bli mer vardagslunk så finns det mindre att orera om. Vädret har varit strålande och varmt väldigt länge, något som är trevligt, men jag har hört från ”urinvånare” att denna värme inte är riktigt normal, och att det när som helst kan snöa (?!). Lite svårt att tro på när termometern varje dag går över 20 gradersstrecket, kastanjerna och syrenerna nästan blommat ut, liljekonvaljerna blommar i skogen och grönskan har passerat den där nya, friska ljusgröna färgen och blivit mer mättat grön. Det är 15-16 grader i sjön och några aupairvänner brukar åka och bada med barnen. (”Känns som en svensk högsommar...”, var en kommentar.) Igår passerade dock faktiskt ett mäktigt åskväder (vi har strålande utsikt över en stor del av himlen och såg ovädret komma vällande över sjön, blixtrande och dundrande) så imorse var det lite svalare.

Eriks och mitt normala tillstånd av ”allt som är tråkigt kan man skjuta lite på” har infunnit sig efter den första tidens hektiska inflyttning och ingenting går framåt när det gäller uppsättning av gardiner, hyllor m.m. Jag väntar med spänning på den kända ”boainstinkten” som ska drabba blivande mammor och då jag med järnvilja kommer att tvinga mig själv och min käre make att fixa ordning vårt hem. Hmm....hoppas verkligen inte att den är en myt.....då ligger vi risigt till! Ser därför verkligen fram emot Lottas planerade besök om drygt en vecka för man städar och fixar alltid lite inför gäster. Jag ser förstås också fram emot att träffa Lotta och Arvid J!

För en dryg vecka sedan var det Valborgsmässoafton. Efter att i ett nästan oräkneligt antal år firat denna högtid i Uppsala, med tillhörande studentikosa traditioner, skulle vi nu tillbringa dagen och kvällen i Schweiz vilket var lite av en antiklimax. Vädret var uruselt (det enda undantaget från det jag skrev om ovan), visserligen var det varmt men regnet öste ner hela dagen, så att testa grillen blev inte av. Vi vågade inte ens trotsa vädrets makter och ta oss ner till det som svenska kyrkan anordnat på kvällen utan kurade hemma. En god väldigt god middag svängde Erik dock ihop trots att det inte blev grillat utomhus. Jag firade med att dricka ett halvt glas vin som smakade underbart!!! Stackars Erik blev ”tvungen” att dricka upp resten så kvällen slutade ändå med skratt och glada miner J!

Helgen som följde på sista april reste vi till Paris och hälsade på min gamla aupairfamilj. Med tåg tar resan fyra timmar, flyget tar nog knappt timme men med resa till och från flygplatsen blir det knappt någon tidsvinst. Det var jätteroligt att träffa alla igen, det var 2½ år sedan sist och de två yngsta barnen hade förändrats mest. Ivalou, som var 5 månader då jag kom dit som aupair 1994, är nu 9 år och har inte längre några runda barnkinder utan är lång och gänglig. Jérémy fyller 13 i november och har passerat målbrottet så hans röst känner jag inte alls igen. Fanny den äldsta, som är 16, är sig mest lik till utseendet men är (enligt mamma Virginie) i värsta tonåren och skulle helst bo hemma hos pojkvännen.

Erik och jag tog det ganska lugnt under helgen, vädret var bra och vi tog en tripp in till Paris och tittade på Sacre Coeur (en kyrka) och vandrade runt lite. Som vanligt planerade jag en massa aktiviteter men vi satt mest i solen (skuggan för Erik), åt baguetter, fikade på caféer och fönstershoppade. Louvren och Mona Lisa kommer Erik nog aldrig att få se..... Vi hittade en trevlig liten butik som sålde massor av olika olivoljor och diverse pastor och pestor där Erik gick omkring och myste ett bra tag. Döm om vår förvåning när vi för några dagar sedan springer på en likadan butik mitt inne i Lausanne! Det blev en dyr liten olivpasta Erik köpte i Paris! När vi vandrade omkring där på Montmartre så gick vi även förbi en massa tygaffärer där turisterna trängdes i hundratal. Då vi letat tyg till gardiner i vardagsrummet tyckte Erik att vi skulle gå in och titta men jag kände lukten av turistfällor och avböjde det förslaget. Gissa hur pysförnöjd min äkta hälft såg ut när Virginie upplyste mig om att just dessa butiker är de bästa och billigaste i hela Parisregionen.......

Ja, ja, man kan inte ligga på topp jämt!

Den senaste veckan har vi förstås följt Sveriges framfart i Hocky-VM. Vi har inte sett alla matcher men de viktigaste. Vi höll dock på att inte alls få se den stora finalen då det på samma dag och tid var cupfinal i Schweiziska fotbollsligan. ALLA TV-kanaler, de franska, tyska och italienska samt alla radiokanaler sände direkt från denna fotbollsmatch. Alla sportkanaler vi har visade allt annat utom VM-finalen; rytmisk gymnastik, formel 1, cykling, golf etc...Inte ens Radio Sverige (en blandning av svensk radio som sänds internationellt) sände från matchen. Jag höll på att bli tokig! Första perioden följde vi på texttv medan vi desperat försökte hitta någon sändning. Andra perioden lyssnade vi på via Internet och Sveriges radio.

Tredje perioden visades som tur var på en italiensk TV-kanal, då cupfinalen var över, och vi kunde ha Sveriges radio på som ljudkommentarer. Synd bara på slutresultatet. Det skulle vara kul att ha haft svensk tv och få sett alla analyser och repriser av ”Var den ute eller inne?”, på den italienska kanalen var de inte så intresserade..... När Erik senare beklagade sig för arbetskamraterna om den dåliga idrottstäckningen i Schweiz möttes hann av idel oförstående miner: ”Titta på ishocky mitt i sommaren? Är inte det lite konstigt?”

När det gäller liv och hälsa är allt bra. Vår blivande familjemedlem mår bra vad vi vet och så även jag. Då mitt blodtryck varit lite högt enligt doktorn har jag varit och kollat det ofta och även gjort en del andra tester (jag tycker att de känts onödiga men det kan man ju inte gärna säga) men de har inte hittat några problem (i alla fall inga som de informerat mig om). Magen växer men jag går inte direkt upp i vikt men det kommer nog nu. Nu börjar nämligen tiden då barnet börjar lägga på sig mer fett inför livet ute i den stora världen och ökar med ca 200gr i veckan. Den enda som kanske mår lite konstigt är väl blivande pappa Erik. Det är oroliga tider som väntar den stackaren. Redan nu har det börjat: ” Ska du verkligen cykla? Det är ju så mycket trafik? Vad tycker knyttet om det? Jag blir lite orolig. Du bär väl inget tungt om dagarna?” Jag tycker synd om honom när den dagen kommer då vårt lilla pyre ska sova borta för första gången..... Dessutom har han börjat att berätta rövarhistorier för knyttet om kvällarna (som mest handlar om att mamma är en riktig tossa) och ibland även försökt sjunga (!!) godnattvisor vilket endast resulterar i att jag inte får sova på ett bra tag för knyttet börjar då att sumobrottas med sig själv.

Hoppas att ni alla mår bra i den fagra Norden. Vi planerar att resa till Sverige i juni för att fira Eriks mammas födelsedag (i pingst) och vi kommer även att tillbringa en kortis i Uppsala den 11 juni.

Kramar från alla oss! Cilla, Erik (och Knyttet)